Möte med skogens konung...

Bilden är lånad från web.tjosan.se

Eller ja, snarare med skogens drottning.... Vi hade varit på uteritt, fröken Klivija och jag, vilken oturligt nog började med att Klivija skrapade ena bakbenet på en stubbe som hon inte såg och därmed nästan gick omkull. Tur i oturen blev det "bara" skrapsår men hon fick först rejält ont - stod och lyfte bakbenet högt upp i luften, men det gav sig efter en stund. På hemvägen gick vi i kanten av ett gärde och rätt som det var fick vi syn på en stor älgko. Den smälte in så väl bland buskagen att vi höll på att missa den både Klivija och jag vilket gjorde att vi hann komma rätt så nära den. Så fick jag syn på att älgen hade en liten kalv. Den var superliten, rödbrun till färgen och stod och diade på mamman. Det var första gången vi mötte en älg tillsammans och jag visste inte hur Klivija skulle reagera. Själv har jag fått lära mig att man bör ha respekt för älgkor med kalv eftersom de kan bli agressiva när de försvarar sina små. Jag hoppades dock på att älgkon skulle ta med sin unge och ge sig av in i skogen så vi kunde passera, men inte då. Jag tjoade och visslade men älgen stod lugnt kvar och betraktade oss. Klivija som vanligtvis brukar bli väldigt rastlös vid stopp stod också stilla och bara stirrade på älgen. Själv funderade jag på hur vi skulle ta oss förbi på bästa sätt. Passera i kanten på gärdet bredvid älgen - not a good idea! Rida tvärs över en äng ifall Klivja skulle vilja sätta fart kändes inte som ett alternativ. Hoppa av och leda spänd häst och eventuellt utrusande älgko kändes definitivt inte aktuellt. Tillsist fick vi i alla fall gå tillbaka och ge oss ut i andra kanten på gärdet som ligger i träda så jag var lite orolig för att det skulle ligga någon taggtråd i gräset. Klivija var spänd och höll koll på älgen under hela tiden, men var samtigt en klippa och gjorde ingen ansats till att dra iväg. Skönt att veta hur hon beter sig vid möte med älg, det lär ju hända igen. Klivija - en klippa och bäst när det verkligen gäller!

Klivija - en hopphäst!

Gräset är alltid grönare.... På grund av väl intensiv kärlek mellan Klivja och Ikaroz har vi delat beteshagen i två. Klivija och Clara går i ena delen och Ikaroz och Boss i andra. Idag fick jag ett sms av Cissi som då befann sig hos hästarna, där stod något i stil med; "Du har en hopphäst, staketet är helt men Klivija går i fel hage". Va, tänkte jag? Någon skämtar med mig aprillo! Hoppa över, från en gräshage till en annan? Eftersom jag inte stod framför hagen och jag tyckte det var osannolikt tänkte jag att staketet kanske är tillräckligt högt för att gå under någonstans eller att det fanns någon annan mer logisk förklaring. Skrev därför tillbaka till Cissi; "Men tror du verkligen min häst har hoppat över?" och fick ett fånigt men roligt svar tillbaka; "Nä, ålat sig under tråden? Öppnat och gått runt? Nä du hon måste allt hoppat!". Jag måste säga att jag tycker det är bra märkligt, ett sto som sonika hoppar över från en gräshage till en annan. Bör jag ens tillägga att Klivija är en bestämd dam med egna åsikter....

Red ut en sväng idag, första gången på egen hand från betet. Gick fint att göra i ordning utomhus. Red först åt ett håll jag inte provat förut men fick vända och byta håll. Var då tvungen att hoppa av och gå igenom hagen där Clara går och därefter sitta upp på nytt igen och rida i kanten på en äng. Samtliga hästar var tossiga och sprang när de såg Klivija gå iväg. Clara fick ett ryck efter att vi lämnat hagen och brallade och tjöt som en gris som bara hon kan göra. Klivija tyckte det var sådär att gå iväg och protesterade en några gånger bla genom att hoppa rakt uppåt och framåt. Ny utmaning för matte, detta har vi inte varit med om förut. Det kändes sådär ute på en äng men jag stod på mig och Klivija accepterade läget, skönt! Hoppas vi slipper den här typen av diskussioner igen. Som sagt damen har egen vilja, men vem har inte det :-). Skam den som ger sig!

Trött av bete!

Var och tittade till alla pållar på betet idag. Boss höjer huvudet så fort han ser min bil och kommer emot mig, det är så mysigt! Till min stora glädje marscherade även Klivija fram till mig i rask takt. Jag var lite orolig för att hon skulle gilla betet så pass mycket att hon inte skulle vilja låta sig fångas (förrän i september...). När jag köpte henne i slutet av juli förra året var hon så mager så något bete eller annan mat för den delen hade det inte varit tal om för hennes del. Därför är jag lite extra glad för hennes skull när hon nu ska få gå på härligt bete hela sommaren. När hon kom fram ställde hon sig nära mig och halvsov medan jag hängde på henne och sniffade på den varma pälsen som luktade solvarm häst. De andra hästarna kom och ställde sig nära och sov de oxå. Det var djupa och avslappnade andetag från samtliga. Jag undrar om de lät mig ta över ansvaret eftersom de passade på att sova så djupt allihop. Tog ett foto innan jag åkte på trötta pållar. Visst ser de pigga ut :-).

Mysponny! *Bilder*

Fick några fina bilder på Boss och mig som Cissi tagit - tack! Han är en riktig liten kelgris Bossen. Snacka om att det här är mysigt!! Sicken sötis!

Sommarbete och nedvarvning!

Äntligen dax för sommarbete för Klivija och Ikaroz. Hade hoppats på lite show när vi släppte dem, men maten var mer intressant än bus. Klivija såg oerhört nöjd ut när hon åt och såg sig om i detta oändliga hav av gröngräs. Nu är det dax för lite mer semesterbetonad ridning för Klivija och mig, vi behöver båda ta det lite lugnare. Klivija har jobbat hårt sedan årsskiftet och ska få ta det lugnare nu, äta upp sig och bli rund och fin. Själv behöver jag också ta det lite lugnare och i alla fall skippa hårda träningspass. Jag hoppas dock kunna fortsätta att rida hela sommaren före det blir en naturlig ridpause för min del i några månader :-)

Ponnysarna har gått på bete ett tag men har varit hemma några dagar. Idag körde vi tillbaka dem till betet igen. De åker båda samtidigt i transporten och är ivriga med att gå på eftersom det finns godsaker där inne - roliga pållar! Det började regna strax efter att vi släppt hästarna så det där med fotografering gick så där. Tog en bild på Boss som kanske kan vara ett av de sämsta fotona jag tagit, men trots det är Bossen som vanligt söt som socker i alla fall! Tyvärr har han fått kli i manen vilket troligtvis beror på överkänslighet mo knott så numera går han påklädd i hagen. Synd att inte få se mer av den härliga ponnykroppen förstås, men funktion får gå före!

Lyckad tävlingsdag!

Igår var det äntligen tävlingsdax! Jag är supernöjd med vår insats och framför allt med min fantastiska häst Klivija! Hon skötte sig som ett proffs precis hela dagen!! Vi startade på em så vi slapp kliva upp i ottan vilket var skönt. Cissi hjälpte oss med knoppar och Klivija blev ännu snyggare än vanligt. Lastningen gick utmärkt, Klivija gick rakt på och stod prick still under resan. Väl framme parkerade vi på ett industriområde tillsammans med övriga ekipage. Klivija fick stå kvar en stund i transporten för övnings skull och även det gick utmärkt. Hon fortsatte vara lugn när hon kom ut och Cissi ledde runt henne så hon fick kika lite grand. Själv gick jag till anläggningen och kollade in den samt anmälde oss. Framridning skedde utomhus och LC:1 i ridhus. Tyvärr började det regna rejält strax före jag skulle rida fram men det bekom inte Klivija. Hon koncentrerade sig på uppgiften trots skitväder, ny plats och många hästar. Min tränare Jennie kom och kollade och gav några sista minuten tips under framridningen. Å så var det dax för oss, regnet vräkte ner medan vi stod och väntade på vår tur och fortsatte att vräka ner när vi var inne i ridhuset så att det smattrade på taket. Klivija kändes trygg, ensam med mig i ridhuset men tyckte det var ganska konstigt med domarna som satt i en glugg i sargen längs med kortsidan. Hon spanade också in sig själv i ridhusets spegel när vi gör halt - det syns väl på filmen och ser lite roligt ut. Programmet då, jo utifrån våra förutsättningar är jag jättenöjd. Vi genomförde ritten utan större misstag. Två mindre grejer var att jag red ut för långt i hörnet innan serpentinerna och vi fick en något sen galoppfattning i vänster varv. Klivija kunde dessutom haft ett lite bättre tempo och påskjut bakifrån och vi behöver fortsätta jobba på formen som nu är för låg. Vi fick 54,44% och själv är jag jättenöjd med resultatet. Men det viktigaste är att jag tycker att vi klarade av alla mål vi hade inför tävlingen; Klivija var cool och koncentrerad, jag kom i håg och red noggranna vägar, vi hade en bra känsla och framförallt var vi ett riktigt team. Jag älskar Klivija!! Här finns en film för den intresserade.

http://www.youtube.com/watch?v=Hem4rtNLjh8

Planering - tävling

Ouuiiiiiii nu närmar sig dressyrtävlingen med stormsteg!! Dressyr? Shit vad läskigt! Å vi som har massor att träna på innan vi är klara. Jag brottas med tankar som går i stil med; nä men varför skulle vi ut och tävla nu igen? Well, jag får komma ihåg syftet med tävlingen vilket är att träna på att komma ut. Jag har själv ingen större tävlingserfarenhet öht och den jag har är i hoppning och lääääängesen. Klivija har aldrig varit ute och tävlat. Ambitionen är inte att få så höga poäng som möjligt även om vi självklart satsar på att genomföra en så bra ritt vi kan. Men en bra ritt för oss behöver inte generera höga poäng, vad jag är ute efter är istället en bra känsla. Jag hoppas oxå få se en hyfsat cool Klivija som tar tävlingsplatsen med ro, som kan koncentrera sig på arbetsuppgiften och som är närvarande tillsammans med mig trots uppståndelse. Hoppas av mig själv att komma ihåg programmet (jag blir alltid så jäkla nervös innan tävling men det brukar släppa vid startsignalen iaf i hoppning), kan rida noggranna vägar och ge rätt stöd till Klivija. Förhoppningen är helt enkelt att vi håller ihop och är ett lika bra team som vi är hemma trots att vi är på bortaplan. Startlistorna har kommit ut nu och vi startar som nummer 25 av 42. Hur lång tid räknar man egentligen med att varje ekipage rider i en LC:1? Hjälp mig med tidsplaneringen här! Om klassen startar kl 9.00 - när kan vi tänkas starta som nr 25?

Love my horses!

Jag är löjligt kär i mina hästar! Bossen går på bete och är så söt när han ser min bil. Spetsar öronen och kommer i full fart till öppningen med nyfiken uppsyn. Älskar att bli kliad och gosad med, kliar mig hårt och bestämt för att visa att jag ska klia honom. Ibland är han lite väl hårdhänt, jag har fått små blåmärken av de små ponnytänderna. Jag är inte riiiiktigt så tålig som han tror och är.

Red Klivija igår, tog först en sväng ut i skogen och skulle sedan rida igenom dressyrprogrammet (LC) på banan. Fick ändra planerna lite då två tjejer från grannstallet hoppade på sina ponnys. Red på banan tillsammans med dem och passade på att miljöträna istället. Det är oftast så lugnt på ridbanan att vi brukar vara själva eller möjligen i sällskap med ett ekipage. Nu var det två ponnysar som swischade förbi i full galopp och hoppade hinder - mycket nyttig träning. Klivija var kanske lite konfunderad över tilltaget men koncentrerade sig som vanligt på uppgiften. Hon är verkligen super arbetsvillig! Vi har kommit till en ny fas i utvecklingen. Klivija har blivit stadigare och stadigare och slår allt mindre ofta med huvudet. Hon söker sig verkligen framåt nedåt, så pass mycket att hon ibland dyker istället. Det ställer andra krav på piloten, driva på framåt och fånga upp, halvhalt, driva på framåt och fånga upp. Helt klart en fas vi behöver gå igenom i vår utveckling och Klivijas utbildning. Det ska bli spännande att se var vi landar efter denna fas, jag har goda förhoppningar om att det kommer bli riktigt bra. Jag älskar mina hästar!

Bossen update!

Det har onekligen varit dåligt med uppdatering på bloggen öht och för Boss del i synnerhet. Just nu har grabben sommarledigt och går och myser i beteshagen med bästisen Clara. Han är supersöt som vanligt, spetsar öronen när jag kommer och igår kom han i full galopp. Härligt - det är sånt som gör mig glad! För tillfället är det semester som gäller men jag hoppas på att få tid att jobba lite med honom i sommar. Å andra sidan är det ingen panik, han är ju bara tre och vi har all tid i världen. Här är en relativt nytagen bild på Bossen, dock före betet. Visst är han söööööt?!

Vill också passa på och tipsa om ett filmklipp med Boss mamma Wilma: http://www.youtube.com/watch?v=JHfDBYptlds&feature=player_embedded#! som rids av en jättedukig tjej som heter Isabella, hennes blogg finns här: www.isabellavillman.blogg.se

Halleluja moment!

Detta är bland det bästa jag vet! Att rida ut ensam i skogen, gärna upptäcka nya vägar. Filmade en liten snutt med min mobil, kvalitén är inte den bästa, men det går att få en liten aning iaf. Det är så härligt med ljudet av Klivijas steg, lite sadelknarr och fåglarna som kvittrar. Ett halleluja moment helt enkelt!

Hårdträning! *FILM*

Tävlingen närmar sig med stormsteg och vi ligger i hårdträning. Eller ja, vi rider fortfarande fyra gånger i veckan, vila tre, men har intensifierat träningarna för instruktör. När det gäller bloggandet ligger jag dock kraftigt på efterkälken. Nå väl, vi får gå bakåt i tiden helt enkelt. För två veckor sedan red jag för en ny tränare, Jennie, som har jobbat i Tyskland under många år. Jennie jobbar mkt med sitsen (vilket jag behöver) som är grunden och vidare med takt, lösgjordhet, schwung, rakrikthet och samling. Jag var nyfiken på att testa en ny tränare för att få nya perspektiv. Min tanke var oxå, om det föll väl ut, att kombinera träningar för Anki och Jennie, under förutsättning att de kompletterade varandra och det har visat sig vara en lyckoträff. Mina underbara tränare kompletterar varandra på ett suveränt sätt, de har samma grundtänk men förklarar lite olika, båda jobbar med visualisering om vart vi är på väg och båda jobbar med sitsen som grund. Tillvägagångssättet i ridningen är mjukt men tydligt och det känns som om de både hjälper mig på rätt väg fast på olika sätt. Vilken lycka och få ha TVÅ så bra tränare.

Vid första tillfället för Jennie red jag en liten stund och sedan satte Jennie själv upp. Jennie konstaterade precis som Anki att Klivija inte tar höger skänkeln så det får vi jobba vidare med. För övrigt, rida fram i ett något lägre tempo än vad jag själv red fram i, vilket är möjligt nu när den egna motorn hos Klivija börjar fungera. Vara stadig i handen och jobba med skänkeln för att fortsätta komma tillrätta med att Klivija slår med huvudet. Det var en supertrött men mkt nöjd Klivija som jobbade hårt under Jennie. FILM: http://www.youtube.com/watch?v=LIFGh-akf2s