tisdag 30 mars 2010

Poletten trillade ner!

Ikväll hjälpte Cissi mig att rida Klivija igen. Det var stor skillnad på Klivija redan från början jämfört med förra gången Cissi red. Klivija var mer avslappnad och gick fram på ett annat sätt än sist. Protesterna i form av att slänga med huvudet var mycket mildare, snarare som en ful ovana än riktiga protester. Å så en bit in i passet hände något, det var som att poletten trillade ner för Klivija, hon blev nästintill stilla i munnen och med huvudet, hittade balansen, travade på framåt och såg bara såååå fin ut. Det var som om hon plötsligt förstod vad som förväntades av henne och då bara hon gjorde det, protesterna upphörde och hon såg oerhört tillfreds ut. Självklart är det en bit kvar innan formen är befäst, hon behöver bygga både styrka och kondis, men det var så tydligt att hon förstod idag och det är ett stort steg på väg. Tack Cissi för fin insats idag! Klivija är fantastisk, hon har haft en strålande utveckling sedan vi kom igång. Ibland behöver jag påminna mig om var vi började och när det var. Om jag inte missminner mig red vi första passet runt årsskiftet. Då hade Klivija varit konvalecent och vilat i fyra månader med undantag för lite tömkörning och promenader. Före det hade jag ridit ett par tillfällen och innan det var Klivija inriden och riden max fyra månader totalt bla eftersom hon haft föl. Efter igångsättningen detta året har vi dessutom haft en hovböld med tre veckors vila. Jag är så himla stolt och glad över Klivijas fina utveckling och idag var ytterligare en milstolpe. Här kommer en liten filmsnutt från passet.

söndag 28 mars 2010

Lastträning del 2

Idag passade jag på att lastträna igen. Började med Boss, han nosade bara lite på lämmen och följde sedan med in i transporten för att äta havre. Vid ett tillfälle backade han men när jag höll emot lite i i grimskaftet gick han in igen. Duktig kille! Han är verkligen supertrevlig att hantera.
Lastträningen med Klivija har ett lite annat upplägg. Började med att vi stod framför lämmen men vänd åt sidan från transporten och bad henne koncentrera sig på mig. Därefter gick vi några varv strax nedanför transporten. Efter en stund fick vi åskådare i form av grannens hästar som stod och kollade vilket gjorde Klivija lite spänd och okoncentrerad. Tog det dock bara lungt och lät henne få tid, bad henne sedan att bara stå framför transporten, inget mer. Därefter tog vi en hink med havre och gick in utan problem. Klivija backade också ut idag, fast hon backade hela vägen ut, följde sedan med in igen, började backa lite på nytt men ändrade sig och kom in igen när jag höll emot lite i grimskaftet. Därefter backade jag omgående ut henne och så nöjde vi oss för idag. Duktig tjej, skönt att det gick bra! En liten film på båda pållarna:

Träning med bomarbete - la premiere!

ÄNTLIGEN var det dax att plocka fram bommarna på träningen i lördags. Som vi har väntat, både min tränare Anki och jag! Klivija var hur cool som helst när hon såg bommarna, det där har hon varit med om förut. Jag vet iaf att hon är löshoppad på stuteriet där hon var tills hon var tre år. Uppsuttet har hon nog inte gjort något än, men jag tror det passar fröken. Det är bra för henne att koncentrera sig och att använda hjärnan! Passet började med att vi fick jogga fram, själv försöker jag hitta takt, tempo och balans i mitt sits. Denna gång gick det riktigt hyfsat. Behöver tänka på att sträcka på mig, vara stark i magen och få Klivija framför mig. Klivija behöver oxå hitta en jämn takt, bitvis fanns det där i lördags och då är känslan super. Hon slänger fortfarande med huvudet vilket inte underlättar för varken henne eller mig när det gäller balans och takt, men slängandet blir allt mer sällan och några protster syntes inte till alls. Ibland får jag faktiskt påminna mig om att hon inte varit i gång så himla länge, min duktiga prinsessa. Anki hjälper oss verkligen på bästa sätt att utvecklas, jag är verkligen supernöjd med träningsuppläggen! Att rida över bommar är så bra träning! Både Klivija och jag var tvungna att koncentrera oss på uppgiften och då följde sits och takt liksom med. Bomarbetet gör dessutom att man får man så mycket gratis i lösgjordhet. Hade turen att få filmat passet så här kommer ett ihopklipp.

Boss har en skötare!

Ja i alla fall till och från. Det är min storasyster som till vardags bor i Göteborg som fått Boss som sköthäst :-) eller Boss som fått syrran som skötare. Det är ömsesidig kärlek minsann! Boss ÄLSKAR uppmärksamheten och att syrran borstar och pysslar om honom. Här är ett nytaget foto som just sis har tagit. Boss håller för övrigt på och byter tänder, det är båda framtänderna i underkäken som ska bytas ut. Han har sedan jag hämtade honom haft dubbla tänder och varit väldigt öm i munnen. Nu äntligen har han tappat den ena mjölktande och har one to go. Vill inte krångla med träns förrän båda tänderna är tappade, det känns som om han är väldigt rädd om munnen. Men men, ingen panik. Än så länge räcker det gott att hantera honom, borsta, pyssla och bygga upp en relation. Å det får jag god hjälp av syrran med, super!

fredag 26 mars 2010

Testpilot!

Igår red Cissi Klivija ett pass på ridbanan. Det är både roligt och nyttigt att få se sin häst och på så vis lära sig ytterligare om hur hon fungerar. Dessutom är det bra att jämföra ridupplevelse och att kunna få tips från någon annan. Det första som slog mig när Cissi började rida var att shit vilken snygg häst jag har! Jag blev mäkta stolt över hur fantastiskt hon utvecklats och hur trevligt hon rör sig. Det var så länge sedan jag såg någon annan rida och film blir liksom inte detsamma. Cissi har en avundsvärd sits vilket och mycket fin känsla. En bra sits underlättar självklart, speciellt när det är en unghäst som ännu inte har jämn egen takt. I början av passet gick Klivija inte fram riktigt, vi diskuterade också just detta att det gäller att få henne framför sig, vara stadig i handen men inte hård samt tydlig med framåtdrivande hjälper. Klivija kämpade på riktigt bra fastän det var jobbigt. En och annan protest la hon in i form av slängande med huvudet, men det har verkligen blivit så mycket bättre! I slutet av passet gick Klivija fram riktigt bra och såg riktigt riktigt trevlig ut. Eller som Cissi själv uttryckte det "När man fått henne framför skänkeln och hon bjuder på framåt i en lite lägre form så känner man verkligen att hon kommer utvecklas till en supertrevlig (dressyr:-)häst!" Här följer en film, den är dock väldigt mörk men man kan ändå få en liten titt. Tyvärr filmade jag inte mot slutet när det gick som bäst, då njöt jag helt enkelt bara!

torsdag 25 mars 2010

Lastträning och svanstvätt

Bild: Boss första dagen i hagen
Igår lasttränade jag både Klivija och Boss för första gången på länge. Ja Boss har jag inte lasttränat alls utan bara kört hem honom från Falkenberg. Klivija var från början rätt så lätt att lasta men i vintras kom hon på att det gick att gå vid sidan om transporten, vilket var svårt att korrigera när det var isgata. Senaste gången vi åkte var till Åby vilket slutade med att vi fick backa intill byggnaden för att lasta. Eftersom jag hoppas kunna komma iväg på så väl träning som tävling vill jag också lastträna för att Klivija ska vara så bekväm som möjligt med transporten. Målet med gårdagens träning var egentligen att bara stå lugnt vid transporten och äta lite godis. Vi började med att bara stå intill transporten, Klivija spände sig och blåste högljutt, vilket hon alltid gör när något är läskigt. Men så när hon inte blev pressad utan förstod att det enda som krävdes var och stå still och när hon fick lite tid att fundera så slappnade hon fort av. Så efter en stund så gick hon tillsammans med mig in i transporten åt havre utan några större problem. Duktig tjej!
Bossen då? Jo jag hade tänkt göra samma sak med honom, bara kolla in tranporten alltså. Men när han fick se havrehinken längre in i vagnen gick han utan bekymmer in tillsammans med mig för att käka en stund. Duktig ponnypojke! Efter lastträningen blev det svanstvätt för Boss vilket var välbehövligt! Han var, precis som med allt annat, nyfiket skeptisk över detta påfynd men med lite kel, kliande och morötter var saken biff och den vackra trefärgade svansen blev som ny! En kanondag med lite allt möjligt sammanfattar jag gårdagen!

onsdag 24 mars 2010

Träning 100323

Igår var det dax för träning igen. På BARMARK!! Fantastisk känsla! Jag tog dock det säkra före det osäkra och broddade då det var lite isigt under gruset. Isen gjorde oxå att vi fick hålla oss på spåret merparten av tiden. Klivija var till en början superspänd och letade hela tiden efter anledningar att vara okoncentrerad och få skutta till, hon gör dock verkligen inga stora grejer. Däremot hade matte stora problem att få till lättridningen när hon blev så spänd i ryggen. Nåja, undan för undan slappnade hon av och gick riktigt fint mot slutet. Cissi var med och filmade så äntligen fick jag en liten film från träningen. Något vi oxå stött på under träningarna så här långt är småprotester när det blivit jobbigt. Dessa har visat sig i form av att exempelvis: alltid gena innanför spåret på ena långsidan på exakt samma ställe eller slänga med huvudet så jag behöver visir eller kolla omgivningarna OM det kan finnas något farligt eller bli lätt i framdelen och till och med skrämmas genom att lätta lite på framhovarna - buh! eller dra tyglarna ur händerna på piloten så att denne faller fram eller frusta omotiverat långt ner med huvudet under mycket dramatiska former och på så vis dra tyglarna ur handen på piloten. Klivija är en smart och uppfinningsrik dam! Det som dock är grymt bra med henne är att hon undan för undan har lagt den ena grejen bakom sig. Hon testar i och för sig nya trick, men köper helt enkelt när jag korrigerar henne, vilket ju är super. Vi har fortfarande en del bekymmer med att hon slänger med huvudet när det blir jobbigt, men det händer givetvis också på grund av att jag emellanåt tappar balansen och hårdnar i handen. Jag kan oxå mycket väl förstå att Klivija är rädd om sin mun med tanke på vargtandsresten som drogs ut i höstas. Med tanke på att de andra sakerna gått över finns ingen anledning att tro att detta ska vara annorlunda. Ser redan fram emot nästa träning. Det är bara SÅ kul! Här är en liten film!

tisdag 23 mars 2010

Ponnybus

Äntligen har snön töat bort i paddocken! Det är fortfarande lite isigt under så man får passa sig lite, men nu är det i alla fall ett lager barmark. Lovely! Så idag tog Cissi och jag med oss Clara och Boss bort till paddocken. På grund av att det varit så isigt var första gången som Boss var utanför gården. Han iaktog nyfiket omgivningarna på den korta promenaden. Så fort vi kom in i paddocken visste han vad som var på gång. De fick busa en liten stund och brallade båda två. Boss hann även med och rulla sig i gruset. Här är ett litet filmklipp på de två små busfröna, gulliga inte sant?!

lördag 20 mars 2010

Bettbekymmer!

Bilden: Klivija med rakt bett
Hur sjutton ska egentligen ett bett egentligen sitta? Jag har mest använt ett rakt bett på Klivija och vid ett par tillfällen använt ett tredelat bett som jag hade sedan tidigare. Men så fick jag se att det tredelade inte alls verkade passa utan var för stort, det hängde liksom i munnen. Bettet hade en halvstorlek och var 13cm, inte konstigt att det var för stort. Köpte därför ett nytt i stlk 12,5 men även det hängde ner i munnen. Klivija visade oxå tydligt att jag kunde slänga bettet åt fanders genom att greja med tungan och vara irriterad i munnen under ridpasset. Köpte därför ett 11,5 som iaf inte verkar hänga ner i munnen, men däremot undrar jag om det är för tajt i mungiporna. Hur sjutton ska egentligen ett bett sitta? På Boss blir det oxå så där mittemellan; 10,5 kändes för stort och 9,5 för litet. Det finns iof halvstorlekar men inte helt lätt att få tag på. Vilken storlek är lagom? Hittade den här siten om hur man mäter munnen på häst med en munmätare. Men jag undrar, hur ska ett bett egentligen sitta? Tips någon?

fredag 19 mars 2010

Tjuren vid hornen - Klivija vid tygeln

Igår gjorde jag det helt enkelt - red ut själv. Ända sen jag flög av, blev skrajsen och kände behov av sällskap vid ridning (både på banan och ute) har jag haft som mål att komma över den där retliga rädslan. Förr red jag jämnt ut själv utan betänkligheter och jag vill verkligen kunna göra det. Det är oerhört begränsande att ha behov av sällskap hela tiden. Dessutom uppskattar jag verkligen att rida ut själv ibland, det är avslappnande. Så igår kväll bestämde jag mig helt enkelt för att rida ut trots att jag var ensam. Jag har fortfarande vissa svårigheter att sitta upp på stallplanen eftersom Klivija inte alls har tid att stå still och att det dessutom är isigt som bara den, men upp kom jag och iväg kom vi. Några sekunder av spänning var allt jag kände, sen fokuserade jag på Klivija och kände mig bara lugn och glad över att vara iväg. Klivija däremot var spänd och tittig och blåste högljutt. Vi har inte varit ute så mycket i mörkret och hon reagerade på skuggor, mörka isfläckar och de där fruktansvärda soptunnorna. När vi red förbi en ladugård rasade det massor av snö ner från taket med ett dån, men det bekom inte damen. Däremot rasade det snö i en bäckravin på ett annat ställe vilket fick fröken K på tå. Vi hade trots faror en härlig tur i mörkret och hittade till och med en liten sträcka med grusväg (!) där vi travade. Det kändes fint att fokusera på Klivija och stötta henne istället för att sitta och fega och låta henne sköta jobbet. Vi är ett bra team jag och Klivija! Igår fick Klivija ett nytt schabrak från Hööks, gissa om hon är snygg i den här färgen?

torsdag 18 mars 2010

Träning

I tisdags var det träning för Anki igen. Banan var bitvis isig så vi fick skapa ett nytt fyrkantspår genom att förkorta banan och rida innanför spåret. En nyttig övning där det blev tydligt hur mycket jag använder eller inte använder ytterhjälperna... Fick också rida tio steg lättridning - tio steg sitta ner i trav vilket var väldigt nyttigt. Jag har alltid tyckt att det är svårt att sitta ner i trav, Klivija är defenitivt inget undantag, och på det här sättet fick jag "vila" lite emellanåt. Skam den som ger sig! Att träna upp min sits är ett av målen i vår. Det är oerhört frustrerande när kroppen inte alls lyder mina tankar utan gör som den vill. Men samtidigt får jag väl ge mig själv lite tid, jag har ju faktiskt haft ett riduppehåll på över ett år (shit är det så länge), så det tar väl tid att hitta tillbaka helt enkelt. Kanske är det inte som att cykla. Samtidigt, som Cissi gjorde mig uppmärksam på, så har jag kommit tillrätta med min hand- och armställning som jag länge kämpade med, efter att ha lagt mig till med ovanor när jag red på egen hand. Så fort det blir bättre underlag ska jag se till att få filmat våra träningar, ett bra sätt att analysera vad jag kan förbättra. Klivijas form då, ja bitvis gick hon suveränt, och bitvis slängde hon med huvudet. En orsak är att jag provade ett nytt bett hon inte gillade så det blir till att matte får byta storlek. En annan orsak är att hon tycker det är jobbigt eller blir frustrerad när hon inte omedelbart förstår vad jag menar. Jag började dock att korrigera henne med skänkeln och det köpte hon. Överhuvudtaget minskar hennes små protester och det blir längre stunder av eftergift och ja harmoni helt enkelt. Alla som rider vet säkert vad jag menar, när den där känslan infinner sig, då det är då det är värt allt. Magiskt helt enkelt. Jag älskar min häst! *love*

tisdag 16 mars 2010

Uteritt på tu man häst!

Bild: Klivija solar sig!
Det är verkligen härligt när solen är framme, snön droppar från taken, fåglarna kvittrar och det är vår i luften. Igår var det precis en sådan dag och jag blev så sugen på att rida ut. Nu var det dock ett bra tag sedan jag red ut själv och sedan den otäcka avkastningen jag var med om är jag mycket mer mesig än förr. Dessutom blir det en extra liten spärr när det är något jag inte gjort på länge som exempelvis nu, att rida ut själv. Det handlar alltså inte om Klivija för fem öre! Visst hon är inte jätterutinerad, speciellt inte efter att ha lullat omkring ett halvår i sin bubbla (dvs vistats mest i hage och stall). Men samtidigt så har vi ju börjat komma igång riktigt fint både på banan och ridit ut om än med sällskap. Dessutom är hon så himla cool och duktigt, jag kan inte önska mig mer! Men för att jag skulle få lite moraliskt stöd bad jag mamma följa med på promenad (tack mammi!). Vi har gjort så här förut, när jag skulle sätta igång Lunaro efter lång vila, då gick mamma med mig ut. Det blir dock en högst osocial promenad eftersom mammas uppgift endast är att vara där, inte hjälpa till eller ingripa på något sätt, om det inte skulle vara så att jag ramlar av. Eftersom jag vill träna på att Klivija går först får mamma alltså gå en bit bakom oss. Provade att sitta upp utanför stallet men fick inte till det eftersom jag glömt skridskorna och Klivija inte hade ro i kroppen att stå still. Promenerade därför till paddocken och kom efter viss möda upp. Valde att rida ut en tur där vi brukar gå, även om vi då måste trotsa vissa farligheter som soptunnor, brevlådor och huset med galna rådjur. Ritten gick i alla fall hur bra som helst! Vi är på gång, vi är så på gång! Undan för undan har vi övervunnit alla tröttsamma småblessyrer och problem som hindrar utvecklingen, såsom fungerande sadel, träns, skador, att sitta upp, att rida ut själv osv. Det innebär att vi kan börja träna på allvar, både på banan och genom att rida ut! Kan redan nu berätta att vi (eller ja Cissi) har sett ut en lokal dressyrtävling i juni som förhoppningsvis ska bli vår tävlingsdebut! Men först, ikväll är det träning för Anki. Ser jättemycket fram emot det som vanligt!

Avvältning...

I söndags var Cissi och jag ute och red. Vi hade precis saktat av till skritt och skulle passera ett hus. På tomten fick jag plötsligt se ett rådjur som låg på tomten i gräset, den låg på ett så konstigt ställe att jag först trodde den var sjuk. Jag hann säga något till Cissi i stil med "se där ligger ett..." och vips så reste den sig och sprang iväg. Hästarna blev förstås överrumplade och Klivija kastade sig tvärt åt sidan och ut på en "äng". Ja i vanliga fall är där en äng, men nu var det en halvmeter snö vilket innebar att hon tog ett språng och sen blev det tvärstopp, eftersom hennes framben sjönk ner djupt i snön. Å det var där min avvältning skedde, när det blev tvärstopp på Klivija plus att hon verkligen stod i nerförslut, så välte jag av framåtvänster. Trots att fröken K satt fast fick hon inte panik eller blev hysterisk utan kämpade sig upp vilket inte var helt lätt. Jag hann och bli rädd för hennes skull, tänk om hon skulle bryta sig när hon satt så djupt, men upp kom hon och ut tillbaka på grusvägen, något skärrade kom vi. Lilla hjärtat, min fina pålla. Tur att det gick bra i alla fall! Lägger in en sommarbild på Klivija - eftersom vi nu är mer än färdiga med snön. På bilden är hon tre år. Sötis!

torsdag 11 mars 2010

Träning!

Ikväll var det träningsdax för Anki igen. Det är lika roligt varje gång! Anki är superbra på att komma på nya roliga och lagom utmanade övningar som passar Klivija och mig. Dessutom gör Klivija nya framsteg varje gång, vilket är helt underbart! Underlaget i paddocken var ok idag vilket gjorde att vi tränade en hel del i trav (äntligen!) och till och med la in ett par galoppfattningar (äntligen äntligen!) som gick super. Så länge jag gör rätt gör Klivija rätt :-) Jag längtar verkligen såååå mycket efter barmark nu så vi kan gå vidare till nästa nivå i vår träning. Det är trots allt viss begränsning och risk för halka att rida på snö! Jag är dock väldigt tacksam över att vi (Anki, Klivija och jag) kämpat på med träningarna trots 22 minus, snöfall, underlag som endast medgivit skritt vid flertal tillfällen etc etc. På det sättet har vi i alla fall kunnat lägga en grund under den tråkiga perioden än att slösa tid på det när vädret väl blir bättre.
Har börjat bekanta mig så smått med Bossen oxå. Häromdagen så provade jag att ställa upp honom på stallgången men satte bara fast honom på ena sidan och höll ett grimskaft i andra sidan medan min syster hjälpte till och borsta. Det gick hur fint som helst, Boss verkar gilla att bli borstad i alla fall på kroppen, inte lika gärna i manen. Igår ställde jag återigen upp honom på gången och vågade då sätta fast honom på båda sidor fast med balsnöre på ena sidan, just in case. Borstade, kliade och lyfte hovar vilket gick hur bra som helst. Han är väldigt nyfiken, intresserad och med på vad jag gör hela tiden. En supermysig ponnypojke helt enkelt!

måndag 8 mars 2010

Boss njuter av tillvaron!

Igår var det underbart väder. Solen värmde verkligen så alla hästarna fick gå nakna. De slutade till och med och äta och bara stod och solade sig. Klivijas mörka hårrem blev varm så det ångade i pälsen! Jag passade på att bekanta mig lite med Boss i hagen, tog med mig en borste ut och grejade med honom där. Han riktigt njöt av att bli borstad. Boss är väldigt social och nyfiken! Inte helt lätt att försöka fotografera när han följer efter, det blir mest närbilder. Men så lyckades jag fånga den här härliga sekvensen när han länge och väl rullar sig och riktigt gottar sig i snön. Visst är det underbart? Kompisen Clara var givetvis tvungna att göra likadant efteråt. Boss har charmat henne totalt, hon är kär precis som hennes matte förutspådde.... Å inte undra på, han är en riktig sötis och ett charmtroll den där Boss!

söndag 7 mars 2010

Från klarhet till klarhet!

Fotogenic?
Måste bara skryta om Klivijas och mina fina framgångar! Vad har hänt nu, kanske någon tänker, vad har de lyckats med? Har de hoppat höga hinder? Ridit högre skolor? Tävlingsdebuterat? Eller vad? Nä, inte riktigt så, inte än, men för oss som slitit hela vintern med skador, strul med utrustning och där emellan hrm viss överskottsenergi, i kombination med att matte inte ridit aktivt på 1,5 år pga skadade hästar är det i annat vi ser fina framgångar. Så vad är det då som har hänt? 1. Vi är igång och rider på bett och det går bättre och bättre! Klivija accepterar bettet mer och mer nu, på förra träningspasset på banan kunde jag skönja ett svagt svagt "läppstift" i vitt, nja kanske snarare lippgloss men ändå. På precis samma sätt var det med min älskade Lunaro, före vargtand = inget läppstift, efter vargtand = undan för undan lite läppstift, först på den sida som tanden inte suttit på och sedan jämnt. 2. Sadeln fungerar och ligger still när jag sitter upp! Det hänger ihop med att Klivija inte spänner sig på samma sätt längre så jag kan dra åt sadelgjorden lagom mycket för att kunna sitta upp. 3. Jag har suttit upp själv flera gånger, senast igår. Det vill säga Klivija står i alla fall still tillräckligt länge för att jag ska svinga (öh kravla) mig upp. 4.Vi red ut igår, på en för oss riktig "långtur" tillsammans med Cissi och Ikaroz. Vi hittade dessutom några sträckor där det var snö och inte is och där det gick att trava vilket var underbart! Hela dagen igår tänkte jag på den underbara ridturen i vinterlandskap med varm marssol och trevligt sällskap och njöt! Men det är väl så, är man van vid att promenera vid hand, borsta, borsta, borsta, lägga gipsbandage, åka till klinik och promenera vid hand uppskattar man en skritttur på isig asfaltsväg lite mer. Men vissst längar vi efter mer och mer och mer nu. Det bästa är i alla fall att fina Klivija går från klarhet till klarhet! Fina häst!

fredag 5 mars 2010

Boss har kommit hem!

Äntligen efter nästan en månads väntan kom han hem idag, Sörbys Boss. På grund av upprepade snöoväder har hämtningen hela tiden fått skjutas på framtiden. Boss är en renrasig New Forest född 2007 och kommer direkt från uppfödaren Sammels Gård, tack Pernilla och Lasse! Boss kommer ur en välmeriterad stam och är efter Sun Roy (fälttävlan) u.Sörbys Wilma ue.Eloge (dressyr). Boss är än så länge oinriden och behöver börja jobba så smått, men först ska han bara få landa på sitt nya ställe. Boss, som är lite charmigt blyg till sättet, gick fint på transporten och stod som ett ljus hela vägen. Väl framme fick han först inspektera sin nya box som verkade få godkänt, inte kostigt när den var full med en massa strö och hö. Släppte sedan ihop Boss med Ikaroz efter att de hälsat ett tag inne i stallet och det var inga problem alls. Några bilder från idag, visst är han en snygging!

torsdag 4 mars 2010

Tö tö tö tö tö tö tö tö!

Underbara dagar nu när solen skiner. Den enda som saknas är lite vettigare ridunderlag. Tränade på ridbanan idag och givetvis är det mest skritt som gäller. Klivija är rätt så pigg och skulle behöva göra av med lite energi genom att få trava på framåt. Vi rider för Anki som är fantastisk på att guida oss igenom smarta övningar som fungerar trots det dåliga underlaget, men visst längtar vi efter tö! Ytterligare en anledning till att längta efter barmark är att det då blir dax att ta fram bommar och börja jobba med. DET ser jag verkligen fram emot!! Har för övrigt börjat rida på träns nu och det fungerar riktigt bra även om damen har för ovana att kasta med huvudet när det blir lite jobbigt, men men det ger sig säkert framöver. Bjuder på en lite filmsnutt från tidigare träningspass, inte med barmark men med hyfsat ok om än snöigt underlag.

tisdag 2 mars 2010

Massage!

Vad unnar man inte sin häst? Det är märkligt det där med prioritering när man håller på med hästar. Inte helt ovanligt att önskas sig en ny ridjacka och det hela slutar med ett täcke till hästen. Känns det igen? Kan ju förstå att den oinvigde undrar vad det är för fel på oss hästmänniskor.

Klivija fick hur som helst massage igår (när unnade jag mig själv det?). Det var Ulrika från Sörbo Hästbalans som för tredje gången på kort tid besökte oss. Ulrika har gjort ett superbra jobb med Klivija och har dessutom en så fin känsla och kontakt med pållis. Extra roligt var det att höra att Ulrika tyckte att Klivija börjat muskla sig fint och var mycket mjukare i kroppen nu. Just nu går det åt rätt håll och det är bara så roligt! Bild på en sömnig och nöjd Klivija!

måndag 1 mars 2010

Uteritt!

Äntligen!! Igår satte jag upp och red jag ut själv på Klivja för första gången på länge! Det låter kanske sjukt, men vi har haft sådana sadelproblem att jag helt enkelt inte har kunnat hoppa upp själv! Sadeln gled nämligen åt sidan när jag försökte! Dessutom är jag dessvärre inte smidigast i världen och det underlättar ju inte direkt med halt underlag och tonvis med kläder. Det i kombination med att Klivija varit grymt rastlös och inte alls förstått vitsen med att matte ska stå och sega vid sidan av. "- Släng dig upp då, så vi kommer iväg", tycks hon säga!
Vår tränare Anki (mer om det en annan gång) eller min stallkompis Cissi har sonika fått slänga upp mig (säkert en syn...). Men så härom dagen började vi träna uppsittning med Anki och med morotspengar som mutor. Så igår gick jag till samma ställe i paddocken med morotsmutor och Klivija stod still medan jag hoppade upp. Vi har inte varit igång så länge efter hovbölden och då har vi hållt oss på banan eller med sällskap. Men så äntligen ut i skogen, bara vi, en sån skön känsla! Vi lär få träna mer på det här med uppsittning men vi är på gång och det är såååå skönt. Red ut en kort skrittur i skogen vilket var mycket läskigt. Det fanns farliga stubbar, nedfallna grenar, stenar och andra läskigheter! Klivja blåste högljutt men gick på trots allt. Hon är så duktig!
Slutligen tusen tack till era fina och uppmuntrande ord, så roligt att läsa!