I söndags var Cissi och jag ute och red. Vi hade precis saktat av till skritt och skulle passera ett hus. På tomten fick jag plötsligt se ett rådjur som låg på tomten i gräset, den låg på ett så konstigt ställe att jag först trodde den var sjuk. Jag hann säga något till Cissi i stil med "se där ligger ett..." och vips så reste den sig och sprang iväg. Hästarna blev förstås överrumplade och Klivija kastade sig tvärt åt sidan och ut på en "äng". Ja i vanliga fall är där en äng, men nu var det en halvmeter snö vilket innebar att hon tog ett språng och sen blev det tvärstopp, eftersom hennes framben sjönk ner djupt i snön. Å det var där min avvältning skedde, när det blev tvärstopp på Klivija plus att hon verkligen stod i nerförslut, så välte jag av framåtvänster. Trots att fröken K satt fast fick hon inte panik eller blev hysterisk utan kämpade sig upp vilket inte var helt lätt. Jag hann och bli rädd för hennes skull, tänk om hon skulle bryta sig när hon satt så djupt, men upp kom hon och ut tillbaka på grusvägen, något skärrade kom vi. Lilla hjärtat, min fina pålla. Tur att det gick bra i alla fall! Lägger in en sommarbild på Klivija - eftersom vi nu är mer än färdiga med snön. På bilden är hon tre år. Sötis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar